Munkedal och maktmissbruk
Hur kan en kommun använda sin makt för att få som dom vill?!.
Jag och min sambo fick reda på att hon var gravid i februari. sen i mars började ett rent helvete, möte med socialen som berättade för att oss att vi hade 2 val att välja på antingen åker vi till ett hem för mamma och barn eller så tar vi barnet när de föds. De skulle vara lycka och glädje att bli föräldrar men de blev bara sorg och besvikelse, De blev en massa möte med socialen, barnmorska kuratorer, för att se hur dom skulle göra för att sätta in stöd och resurser. Men dom kom inte fram till nånting. utan de bara rann ut i sanden hela tiden. så i maj kom ett brev att vi skulle ner till kommunhuset och möta 2st socialsecreterare som sa att vi skulle åka och titta på ett ställe för mamma o barn ställe. vi sa att vi skulle tänka på de men då sa dom att om vi inte skulle göra de så skulle dom ta vårat barn redan vid bb. så vi var ju tvungna att åka med och se på de.. "hur ska man förbereda sig att bli en familj när man har ögonen och hot över sig?" och så här höll de på fram och tillbaka.. så den 2dec föddes våran underbara dotter. den 3 ringde soc oss på bb och berättade att vi skulle ner till birka på måndagen den 5 dec. så inte änns på bb fick man vara ifred utan dom skulle se hur de var.. "så ja märkte att dom hade nåt på gång ett tilltänkt lvu stämpel på våran dotter" Så vi fick snällt åka ner till birka den 5dec. och väl på plats fick vi träffa 2 socialsecreterare och våran blivande handledare, och överchefen där. som informirerade oss vad vi hade att vänta oss. vi var där först 8 veckor sen ville birka att vi skulle vara där ytligare 8veckor för behandling. och dom 16 veckorna var en av dom värsta i mitt liv.. man var övervakad 24/7.. men vi fick ändå gå ut. så den 31mars hade vi ett hemgångs möte med 1 socialsecreterare familjebehandlare, och en från familjecentralen. dom från birka rekomenderade mig att vara hemma de 1a året, och familjebehandlaren skulle fortsätta med de som birka hade gjort.. Men så kom hon och presenterade sig, och kom sen på måndagen och skulle göra de som hon skulle men de gjorde hon inte.
Utan satt bara och studerade, "hon skulle prata med oss och tala om hur vi skulle göra och vad som var bra eller dåligt. men de gjorde hon inte. utan satt bara tyst." När hon gick sa hon hejdå till dottern och oss. men inte ett knyst om vad som var bra eller dåligt. och så pågick de i 6veckor. under den tiden kände ja att ja höll på att nästan springa in i väggen med full fart, " så i vecka 5 med henne då var de ett faktum, då kände ja att ja inte klarade av mer utan näst intill gick bergsäkrar gång. En möbel gick i fillor, sen var de ett faktum att mitt liv inte var värd ett skit så ja gick ut igenom dörren och flydde ut i okänd terräng och skulle "faktiskt ta mitt liv för så full av hat och press kände ja just då". Men väl på plats fick ja en flashback, alla minnen av dottern så de gick bara inte." så ja stannade på mitt ställe där i 4,5 timma medans polis var ute och sökte efter mig. som då trodde att dom kanske skulle hittat mig död, men inte. dom hittade mig gående så dom skutsade mig tillbaka hem igen.. " veckan efter fick vi ett samtal från soc att vi skulle infinna oss där" och de gjorde vi så klart eftersom vi visste annars att de skulle komma om ennu ett hot om lvu.. Så kom den dagen som vi skulle vara på plats informerade socialsecreteraren att dom har öppnat ett nytt barnavårdsutredning. och då även talade om att ja skulle vara på en annan plats, och sambon skulle vara hos sin mamma under tiden. Så vi hade inte annat val en att göra som dom sa, men på måndagen hade deras rekomendationer gått ut så ja åkte hem till vårat gemensama hem. men kände ensamheten och saknaden så ringde min sambo och frågade om ja inte kunde komma till dom eftersom hon saknade mig såpass mycket och dottern också så ja åkte iväg.. "var där en dag så ringde socialen och sa att det hade blivit ett direkt omhändertagande enligt 6$ paragrafen. så på torsdagen skulle vi vara på Birka igen, sambos mamma var tvungen att ta ledigt från sitt jobb för att kunna köra ner oss dit.. så på plats möttes vi av socialtjänsten och kommunordförande och samma personer som vi hade mött tidigare.. så redan på fredagen skulle vi börja inskola våran dotter till ett familjehem, men vi väntade inte en sekund utan började att koppla in advokaterna som vi hade. men min kom in senare pga av händelsen. så fick vi ett besök av dotterns advokat som inte var så glad om hur dom behandlat oss.. "ja och en familj hade precis pratat om denna och även då hoppades att vi skulle få denna till våran dotter." så väl på plats så gav vi alla handlingar till honom och även då berättade hur de låg till. så kom den dagen vi skulle infinna oss på förvaltningsrätten och försvara oss. vi skulle få besked 1vecka senare.. men socialen gav sig inte utan ringde 2 eller 3 dar innan domslutet att vi skulle ge oss och låta de gå. men vi sa nej vi väntar till dombeslutet. så den dagen när vi åkte hem från familjehemmet ringde advokaten och talade om att vi var fria. då frågade vi vad vi skulle göra.. dom sa att stanna kvar och invänta på vad socialen har för tankar nu..
fortsättning följer!!
